Äntligen bloggare!

Hultarna är här nu och jag har äntligen kommit igång med bloggen. Tack för det Jenny!
Annars då, jo då, vi har det bra. Jetleggen är över och jag har börjat laga mat. Tänk vad som kan hända bara man blir hemmafru.
Det börjar gå mot höst här men värmen har inte försvunnit riktigt än. Det går fortfarande att ligga vid poolen även om det är kallt att bada i den. Sola är en av de sysslor som en hemmafru tar sig för. Annas är det en fika på Starbucks, promenad i någon park, shopping och träning. Det är inte allt för anstränade att vara hemmafru om man räknar bort att damsuga heltäckningsmattorna, dvs hela lägenheten med en enorm amerikansk dammsugare.
Vi har en trea på ca 100kvm som är helt ok, den ligger precis vid en liten sjö eller snarare dypöl skulle jag vilja kalla den. Vi har dock utsikt över denna dypöl från balkongen. Det finns även kollibris som kommer till oss på balkonen om man har tur. Jag har även provat den amerikanska akutvården. Jag blev biten av en spindel och alla amerikaner blev helt tossiga och sa att vi var tvungna att åka och kolla det. Det var dock ingen farlig spindel så allt gick bra. Det mest facinerande var dock "the ergent center". När vi kom in var jag tvungen att fylla i tre A4 sidor om allt mellan himmel och jord. Det var tur att man inte hade brutit ett ben eller nåt annat allvarligt.
Just nu har vi besök av Klas, Jenny och Ebba. Men det är en annan historia.