Cayman Island, Mexico och fynd

Dag fyra tillbringade vi på Cayman Island. Vi åkte till ett stingrocksamhälle som låg mitt ute i havet. Där fanns en sandbank som gjorde att djupet var ca 1,5 meter. Hit kom massor av stingrockor, idag delvis för att de blev matade, och vi fick chansen att klappa, titta och känna. Tillbaka i stan, George Town, åt vi den dyraste lunchen vi ätit någonsin tror jag. Jag tog en sallad som brukar kosta ca 50kr, här kostade den 110kr, men den var god och jag blev mätt.

Dag fyra vaknade vi upp i Cozumel, Mexico. Detta var nog det strandhugg vi gillade bäst. Cozumel är en liten ö precis utanför Mexicos kust. Vi bestämde oss för att åka över till fastlandet och ta en taxi till en bevarad by från Maya Indianerna. Det var en jättefin boplats som de flesta gamla boplatser är.

Efter ett par timmar gick resan tillbaka till stan och vi strosade runt lite i väntan på att färjan skulle ta oss över till Cozumel igen. Då hittade jag mitt fynd, ett handfat. Jag prutade och förhandlade och tillslut stod jag där med ett handfat i famnen och ett stort leende på läpparna.

Sista dagen var till sjöss med strålande sol men blåsigt som bara den. För första gången på hela resan mådde jag lite dåligt men klarade mig med att knapra sjösjukepiller.

Vi gick i land den 29/12 och hade nu tre dagars bilresa framför oss innan vi återigen fick se Greensboro. Men det får bli en annan historia.

AC strul och nya upptäckter

Jag kände mig bara tvungen att blogga lite. Klockan är 16.35 och jag har just upptäckt att de glömt förlänga spärren på bloggen från jobbet, så nu kan jag försumma mitt jobb i några minuter. Det tycker jag dock att jag är väl värd för här har AC:n gått sönder så vi har 30 grader varmt och ingen cirkulation. Känns som om hjärnan kokar och alla dofter börjar bli påträngande.

Nu skall jag jobba vidare i 20 min för att sedan åka hem och lägga ut lite flera bilder på vårt jul och nyårs äventyr.

Glad men varm bloggare.

Båten, Bahamas och Jamaika

Efter den sena ombordstigningen satt vi på däck och skålade och konstaterade att vi haft en ofantlig tur. Båten eller fartyget, vet inte skillnaden på dessa två, var ett flytande samhälle med 3700 medborgare, 2600 gäster och 1100 i personal.

Namnet var Grand Princess och hon var nästan 300 meter lång och vi kryssade fram i drygt 22 knop. Interiören då, det fanns 6 restauranger, kasino, 4 pooler, gym, golfputtningsbana, disco, 2 teatersalonger, och massor av barer.

Här är vår rutt. Den ö som ligger i mitten och som vi kryssar runt men som inte är utmärkt med namn är "det hemliga landet", Cuba.

Första stoppet var på Bahamas, Princess Cay, en paradisö precis som man tänkt sig Karibien. Det fanns dock inte mycket att se så det blev en dag i solen. Skönt!

Påväg tillbaka till båten efter en heldag på standen. 30 grader varmt och strålande sol dan före doppare dan.

Julafton var till sjöss och vi undersökte de olika poolerna, spelade shuffelboard och slappade i solen och vi åt mat. Det fanns en grymt bra buffé som var öppen dygnet runt, där var det bara att gå och botanisera bland alla läckerheter. Man kan lätt föräta sig på en kryssning, maten är gratis och man är instängd på en begränsad yta under en vecka. Det var tur de fanns ett gym.

Tredje dagen kom vi till Ocho Rios, Jamaika. Ett mycket fattigt land men med en fantastisk natur. Det var dock väldigt skitigt och smutsigt överallt förutom på de tillrätta lagda stränderna där enbart turister fick komma in. Det var ett tragiskt ställe med mycket utslagna människor och alla försökte sälja en meny av droger till oss hela tiden. Jag tyckte det var obehagligt och kände mig på någotvis dum som gick omkring och tittade på denna misär.

Eftersom ingen ville gå omkring i stan valde vi att åka till ett vattenfall som skulle vara mycket sevärt. Jag vet inte om jag kan kalla det vattenfall men men... Det roliga med vattenfallet var att man började längs ner och klättrade hela vägen upp. Detta kunde göras i grupp eller enskilt. Vi valde enskilt tack och lov. Gruppklättringen bestod i att man var tvungen att hålla varandra i händerna och gå i ett långt led, detta för säkerhetens skull, vilket vi ansåg vara helt galet.Om en ramlar så ramlar alla som domino brickor.

Det var allt för denna gång...ha det gött!